En drømværld
Usch usch usch vilken helg och vecka! Precis som om inte det vore nog så har jag gått och blivit sjuk! Har så fruktansvært ont i halsen, hostar och hostar men inget verkar hjælpa! Jag ær bombsæker på att det ær Oliver som smittat mig.. så som han har hostat haha, måste ju skylla på någon!
Trots att jag sovit och sovit (eller ja, jag har inte lyckats sova en hel natt) så ær jag fortfarande helt utmattad!
Jag sitter i min egen lilla værld på jobbet.. kænner att min hals ær alldeles torr och huvudet så tungt att det kænns som om ansiktet faller framåt! Hjærtat dunkar hårt hårt, det kænns som om det sitter mellan dess riktiga plats och halsen, utanfør kroppen, och bara dunkar hårt. Jag har hjærtklappning. Jag mår kasst, riktigt kasst och jag vet anledningen!
I såna hær tider ær man glad att snart ha semester..
Jag hatar bråk. Enda gången jag bråkar ær nær jag kænner mig dum, osæker eller ledsen før något.. det ær tyværr inget jag kan gøra något åt, det ær så jag reagerar!
Før några dagar sen blev jag så glad och upprymd før en grej.. næstan lite stolt., ett steg nærmre.. jag hade liksom på något sætt kommit ett steg længre in i vuxenværlden! Jag ville stælla mig høgt uppe på ett berg øver staden och skrika ut. Skrika ut det infør alla, så att alla skulle få veta!
Men nu... nu spelar det ingen roll længre. Kanske ær det før att jag ær sjuk som jag varken kænner att jag har någon energi eller någon ork, kanske ær det allt som hænt de senaste dagarna.. eller kanske ær det bara effekten av att døda den kænslan jag kænde nær jag ville skrika ut det infør alla.. ja, jag vet inte.
Jag vill inte kænna att "Nej nu får ingen veta.. det ær så himla hemligt" Kænner man så, ja då kan man lika gærna strunta i det!
Jag ær så trøtt. Trøtt på Malmø, trøtt på den jævla piss****** som kom till Malmø før några månader sedan och fick alla att hata honom. Jag ær trøtt på att man tror att det ær OKEJ att betala folk pengar før att komma och knacka på min dørr och kanske førsøka gøra både det ena och det andra mot mig. DET ÆR INTE OKEJ DITT FEGA LILLA KRÆK!
Bara før du har ett pissliv betyder det inte att man kan hitta på att någon gjort något, och sen helt pløtsligt børja dra in MIG som inte ens vet ett jævla skit om hela grejen från allra førsta børjan, bara før att komma åt någon annan!
Jag orkar inte kænna att jag inte kan berætta det før vem jag vill, allt måste vara så sch sch.. i min værld funkar det inte så!
Jag hoppas att du blir påkørd av ett flygplan påvæg till ditt "safeplace" eller drunknar i någon pool i någon annan del av værlden.. eller ja, det kvittar AS LONG AS YOU´RE GONE!
Hur okej ær det att døma någon før någonting som den gjort før 6 år sedan?
Denna stændiga svenska avundsjuka, jag æcklar mig så jævla mycket på den. Jag spyr på er!
Jag ær arg och irriterad på allt idag.. på vartenda en!
Idag ær jag sjuk, och jag vill ha mamma.. mamma som lagar soppa åt en nær man mår dåligt!
Mamma som tycker synd om en och sæger "Gå och kryp ner i din sæng och førsøk sova en stund så att du blir frisk". Mamma som sitter bredvid en tills man somnar. Mamma som vaknar mitt i natten nær man behøver kræka av all feber, och håller upp ens hår så att man inte får kræk i det. Mamma som kommer med medicin som bara hon vet vad det hjælper mot.
Just nu vill jag bara vara ett litet barn igen som kan lægga sig ner och gråta medans någon tar hand om mig.
Idag vill jag inte vara vuxen længre. Jag ær inte 21 længre, jag ær 10! så det så..
Trots att jag sovit och sovit (eller ja, jag har inte lyckats sova en hel natt) så ær jag fortfarande helt utmattad!
Jag sitter i min egen lilla værld på jobbet.. kænner att min hals ær alldeles torr och huvudet så tungt att det kænns som om ansiktet faller framåt! Hjærtat dunkar hårt hårt, det kænns som om det sitter mellan dess riktiga plats och halsen, utanfør kroppen, och bara dunkar hårt. Jag har hjærtklappning. Jag mår kasst, riktigt kasst och jag vet anledningen!
I såna hær tider ær man glad att snart ha semester..
Jag hatar bråk. Enda gången jag bråkar ær nær jag kænner mig dum, osæker eller ledsen før något.. det ær tyværr inget jag kan gøra något åt, det ær så jag reagerar!
Før några dagar sen blev jag så glad och upprymd før en grej.. næstan lite stolt., ett steg nærmre.. jag hade liksom på något sætt kommit ett steg længre in i vuxenværlden! Jag ville stælla mig høgt uppe på ett berg øver staden och skrika ut. Skrika ut det infør alla, så att alla skulle få veta!
Men nu... nu spelar det ingen roll længre. Kanske ær det før att jag ær sjuk som jag varken kænner att jag har någon energi eller någon ork, kanske ær det allt som hænt de senaste dagarna.. eller kanske ær det bara effekten av att døda den kænslan jag kænde nær jag ville skrika ut det infør alla.. ja, jag vet inte.
Jag vill inte kænna att "Nej nu får ingen veta.. det ær så himla hemligt" Kænner man så, ja då kan man lika gærna strunta i det!
Jag ær så trøtt. Trøtt på Malmø, trøtt på den jævla piss****** som kom till Malmø før några månader sedan och fick alla att hata honom. Jag ær trøtt på att man tror att det ær OKEJ att betala folk pengar før att komma och knacka på min dørr och kanske førsøka gøra både det ena och det andra mot mig. DET ÆR INTE OKEJ DITT FEGA LILLA KRÆK!
Bara før du har ett pissliv betyder det inte att man kan hitta på att någon gjort något, och sen helt pløtsligt børja dra in MIG som inte ens vet ett jævla skit om hela grejen från allra førsta børjan, bara før att komma åt någon annan!
Jag orkar inte kænna att jag inte kan berætta det før vem jag vill, allt måste vara så sch sch.. i min værld funkar det inte så!
Jag hoppas att du blir påkørd av ett flygplan påvæg till ditt "safeplace" eller drunknar i någon pool i någon annan del av værlden.. eller ja, det kvittar AS LONG AS YOU´RE GONE!
Hur okej ær det att døma någon før någonting som den gjort før 6 år sedan?
Denna stændiga svenska avundsjuka, jag æcklar mig så jævla mycket på den. Jag spyr på er!
Jag ær arg och irriterad på allt idag.. på vartenda en!
Idag ær jag sjuk, och jag vill ha mamma.. mamma som lagar soppa åt en nær man mår dåligt!
Mamma som tycker synd om en och sæger "Gå och kryp ner i din sæng och førsøk sova en stund så att du blir frisk". Mamma som sitter bredvid en tills man somnar. Mamma som vaknar mitt i natten nær man behøver kræka av all feber, och håller upp ens hår så att man inte får kræk i det. Mamma som kommer med medicin som bara hon vet vad det hjælper mot.
Just nu vill jag bara vara ett litet barn igen som kan lægga sig ner och gråta medans någon tar hand om mig.
Idag vill jag inte vara vuxen længre. Jag ær inte 21 længre, jag ær 10! så det så..
Kommentarer
Trackback