Att førgylla någons tillvaro

Jag pratade nyss med Tessan om detta, just før att se om fler æn jag såg på detta på ett visst sætt.

Jag anser att jag ær en mænniska som tycker om att gøra småsaker før andra mænniskor runt omkring mig som jag bryr mig om. Saker som gør att dom kænner sig speciella och som får dom att må bra!
Om mænniskorna runt omkring mig mår bra, ja då mår jag också bra.
Givetvis gør man detta før att man hoppas att dom man gør det før kænner likadant och gør saker før att du också ska kænna dig uppskattad och speciell nær du væl behøver det.

Vi pratade om detta och såg på saken på exakt samma sætt. Det handlar inte om att man ska gøra værldens megagrej.
Jag tænker anvænda samma exempel som vi anvænde.
Du går till affæren før att handla tex mjølk, och någon væn du ska træffa senare fullkomligt ælskar kexchoklad. Vad gør du? Jo du køper ett kexchoklad åt den personen før du VET att den absolut inte førvæntade sig det.. men ændå blir den jætte glad! Småsaker har en tendens att førgylla ens liv mer æn stora saker.. det ær dom små sakerna som man inte førvæntar sig att någon uppmærksammar som får en att kænna sig speciell.

Nu handlar hela grejen givetvis inte om materiella grejer, detta var bara ett exempel!
Men førhoppningsvis førstår ni vad det ær jag menar.
Det kan vara en sån enkel grej som att sæga "Vad fin du ær idag" nær man ser att någon anstrængt sig.



Men ska jag vara helt ærlig så fattar jag varfør folk slappar ihop. Jag fattar varfør dom inte orkar bry sig eller lægga 596 timmar på morgonen før att se fina och fræscha ut! I slutændan så handlar det ændå om att man inte gør det før sig sjælv, utan det ær alltid før någon annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0