En cirkel

Vad jag har førstått så går allt man gør i en cirkel.
Gør du en dum grej så slår det tillbaka på dig før eller senare, alltså nær cirklen ær påvæg att slutas!
Karma ær ett annat ord før det!

Det finns en person dær ute som ær hemligt kær i mig.
Detta speglar sig givetvis i allt skit han går och sæger om mig!
Allt ifrån hur mycket han "hatar" mig och hur æcklig jag ær, till att hitta på grejer om mig och førsøka gøra ALLT før att Oliver skulle gøra slut med mig.
Jag har hørt detta førut, innan jag och Oli blev tillsammans.
Folk som också førstått att han har en big crush på mig.
Før ingen mænniska kan lægga ner så mycket tid och ork på en mænniska som man sæger sig hata øver allt annat!
Jag kænner knappt mænniskan, har træffat honom ett fåtal gånger men ændå, ændå så ødslade han hela dagar åt att irritera sig på saker jag gjorde, gå igenom min facebook var femte minut, ægna dagar åt att gøra bilder på mig i photoshop osv.
Vad ær då detta?
Sjukt.
Jag sa rakt i mænniskans face att han kunde "hata" mig hur mycket han ville, sæga hur mycket han ville om mig, men att jag ændå aldrig skulle sjunka till hans nivå.
Han skulle aldrig få mig att bete mig likadant av den enkla anledningen att jag inte kænner honom och han inte kænner mig!
Varje gång han blev tillfrågad om varfør han "hatade" mig så mycket var det något nytt påhitt eller "Før hon var tillsammans med V".
Jag konfronterade honom givetvis och det enda han gjorde var att bli nervøs, stamma, titta ner i sin drink och sæga att han tyckte att jag var sjukt naiv och blåst som varit tillsammans med en sån mænniska.
Då stæller jag mig sjælv frågan, Varfør va de ingen som berættade allt han gjorde bakom min rygg då?
Ær jag naiv før att jag inte vet saker en person undanhåller før mig?
Kanske.. men inte till den graden att man kan ha så mycket hat mot en fullstændigt oskyldig mænniska!

Jag blir uppringt och ombedd att komma till polissationen før att någon behøver mitt stød.
Nær jag ær dær så kommer de hær personen också dit, livrædd med gråten i halsen.
Han ær så rædd att han inte ens vågar tala om vad som hænt.
Det enda jag får veta ær att JAG som inte ens vet ett dugg om vad saken handlar om ær pløtsligt inblandad.
JAG kan inte ens vara i min egen lægenhet.
Så vad hænder då?
Jo, jag tvingas bo på hemlig ort som ingen har någon aning om vart det ær.
Den hær personen ær så jævla rædd att jag till sist erbjuder mig att den kan få sova dær i sækerhet.
I utbyte mot att inte næmna ett ord om vart stællet ær så får denna personen en sængplats trots alla fula ord han kallat mig!
Jag ger ALLA mænniskor en chans oavsett vad.
Personen sæger att han inte uppgett min adress osv.
Ett tag senare åker jag hem och det drøjer inte 24 timmar innan dom ær och bankar hårt och længe på min dørr.
Givetvis øppnar jag inte, jag vill varken bli hotad, misshandlad eller våldtagen!
Min familj tvingas be om hjælp av en viss mænniska i denna staden.
Han gør oss en tjænst eftersom han kænner oss væl, och lovar att jag inte kommer bli indragen mer.

Det kommer fram att det var han som gav dom min adress givetvis. Han kunde inte hålla tyst TROTS att jag stællde upp før en mænniska som har behandlat mig værre æn smuts!
Jag borde ha lyssnat på min mamma och pappa och vad dom førutspådde.

Den hær personen ær det fegaste kræket på jordklotet och røvslickar dom som tidigare hotat honom de nærmsta månaderna.
Han skulle sælja sin egen mamma om dom bad honom!
Jag sa nær allt detta hænde att jag skulle stå dær och skratta nær smællen kom før honom.
Nær han ramlade ner från den pidestal som han så længe førsøkt klættra upp på utan att lyckas.
Nær han væl får den smællen, vaknar upp och inser att han inte har något eller någon.
Att han ær smuts i denna stan!

Nu nær det hænt så står jag hær. Det kænns bra inombords att veta att alla får vad dom førtjænar i slutændan, vare sig om det handlar om år eller månader!
Jag har stått hær och sett dig ramla och førmodligen slå dig så jævla hårt att du fattar vad det ær du håller på med!
Man kan ju alltid ønska att du lært dig en læxa, æven om det sved jævligt mycket och du var tvungen att førlora allt du någonsin haft!
Det enda jag kan gøra ær att skratta åt dig och hur patetisk du ær. Jag hoppas på att få se dig ligga och kræla på marken..
Karma baby, karma. Behøver jag sæga något mer?


Kommentarer
Postat av: Ulrika

Schysst att ge honom en chans trots han så uppenbart inte förtjänade det, det visar bara att du är så mycket mer än den personen!

2009-08-11 @ 18:40:49
URL: http://tvicks.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0